På väg till Berlin för att bestämma patinering passar jag på att viska till Pigerne i lufthavnen av Hanne Varming (1999)
viskningar och rop
HÖRE
Karin Fryxell deltog i ett skissarbete om att utsmycka en kyrka, jag vet inte var, hennes idé blev inte antagen. Karin bestämde sig då att själv bygga ett kapell på Klinten. Rummet är innerligt i sin enkelhet. Jag satt där och tittade upp i taket. Här är en del av takmålningen i detta vackert smyckade rum.
LYSSNERSKAN
Ja, hon lyssnar fortfarande. Nu som en stor relik på Etnografiska Museem Dahlem i Berlin, då som liten gud i Guatemala 600 år före vår tideräkning.
LYSSNA
Modellen Mim vilar på sin arm mellan gröna markeringar.
Nu arbetar jag med fröken Onödig i full skala…bara början.
Här och här.
Here and here av den brittiska skulptören Antony Gormley står på torget i Höganäs. Den 5 april viskar jag till gestalten –Jag tänker ibland på dig som ett självporträtt och på hur det är att vara på flera platser samtidigt. Hur många här finns det?
Selma och jag
På stora biblioteket i Karlstad står en byst av Selma Lagerlöf, jag viskar något i hennes öra…
…vi slår följe med gässen. Far läst ofta ur Nils Holgersons underbara resa genom Sverige för mig om kvällarna när han kom in efter att ha mjölkat.
tre möten, tre viskningar, Karlstad den 7 mars
I fredags var jag på Värmlands Museum…
– Tycker du om att vara på samma plan som alla andra? frågar jag bysten av Gustav V, som skulpterades av Giuseppe Moretti.
– Fröken O på Molkoms torg vill jag ska kännas lika naken som du trots att hon har sina kläder på sig. Viskning till Mette, bronsskulpturen av Liss Eriksson som står i caféets fönster.
– Hand i hand, tre ska man vara. Jag går försiktigt ner i gyttjan kring Lena Cronqvist skulptur från 2010 som står i Museiparkens spegeldamm.
