(om) det onödigas nödvändighet

Figurin-010

Jag har aldrig ägt en figurin. Min mor tyckte det var rysligt onödigt.
– En har väl annat att göra än att damma figuriner, var en av hennes slogans…
Nu har jag en figurin, en fröken Onödig. Tittar du riktigt noga ser du att figurinen dammar sig själv. Det tänker jag att torgets fröken Onödig också kommer att göra. För om Du slår dej ner vid sidan om henne och berättar högt eller bara viskar i hennes öra. Då vågar inget damm stanna.
Berättelserna och frågorna gör att det alltid kommer att blåsa en liten vind på torget i Molkom. Fröken Onödig äger den.
Fröken Onödig är en tonåring, öppen, prövande och undrande. Till henne får vem som helst ställa vilka frågor dom vill, hon lyssnar. Hon blir en lyssnerska, en deltagare och ett vittne. På Molkoms torg bortses nyttan. En nyttighetsfri zon. Det ansvarar fröken Onödig för.

/ Astrid Göransson

Bläddra i boken (om) det onödigas nödvändighet >>> här