Onödigt nödvändigt via MMS

Stenen
Hej! Läste i SkattkärrVäse tidning om det onödigas nödvändighet. Min syster Astrid dog i cancer 2010. Hon gav bort mjuka fina, av vattnet slipade stenar som var goa att krama och rikta sitt tack till. Nu har jag opererats för cancer och jag bär på min ”tacksamhetssten” för det finns alltid saker att vara tacksam och glad för hur livet än ser ut. Att känna en liten sten i handen påminner mig om att se det positiva. Mvh Anna J